Living in Perth

Nu har vi spenderat två natt i Kuta (turistorten), och tre ute på Gili-öarna. Kuta var ganska mysigt i mitt tycke, mycket försäljare dock som skrek efter en överallt och stranden var inte så jättefin, men annars vad man kan förvänta sig av en turistort i ett asiatiskt land. På Gili har det varit lite lugnare och vattnet är helt fantastiskt! Idag när vi snorklade såg vi två sköldpaddor och höll på att bli omkullsimmade av en stor blå fisk. Många andra färgglada fiskar och fina koraller har havet också bjudit på, samt att det är så behagligt varmt att man aldrig måste gå upp för att man fryser. Utöver badandet strosar vi runt en del, dricker fruktdrinkar ochhar det bra. Maten är tyvärr inte så jättespännande, helt okej men jag ser fram emot Thailand på den punkten.

Sen har det varit så kul att se att trots kulturskilnader och annat så är barnen här precis som barn är hemma. När vi kom till Gili Meno hade vi kollat upp ett boende som låg på andra sidan ön från hamnen, snåla som vi är med vår tajta resbudget tackade vi nej till skjutsen som på Gili-öarna består av häst och vagn då inga motorfordon finns här ute. Vi börja traska längst vägen som de pekat ut för oss med allt vårt bagage, svetten rann och ryggarna värkte, men när vi kom fram till sjön mitt på ön fick vi oss ett litet skratt. Där lekte ett gäng barn och när vi kom fram till dem sprang två av pojkarna upp till oss för att stolt visa upp sin fångst, i en petflaska med grumligt vatten simade två stackars fiskar omkring, men vem har inte varit barn och gjort precis samma sak...

Senare när vi gick över ön igen (denna gång utan alla väskor) cyklar två små pojkar om oss, pratar lite med oss och fortsätter vidare. Den ena svänger medan den andra fortsätter rakt fram och ramlar omkull när han ska se vart kompisen tog vägen. Han börjar gråta direkt, jag hjälper honom upp för han har fått cykeln över sig, ingen skada skedd dock bara lite chockad, och det är precis vad hans kompis inser när han kommer fram för det första han gör är att börja dra i hans tröja för att torka bort tårarna med den. Lite komiskt men gulligt. Sen såg vi en annan pojke (var är alla flickorna kan man undra?) när vi satt och åt igår, han satt i en båt som var uppragen på stranden och gjorde motorljud och fixade helt omedveten om omgivningen. Så även om många barn i fattigare länder har det väldigt svårt så var det kul att se att det även finns de som har det bra och leker och beter sig som barn hemma i Sverige.

När jag skriver detta sitter vi på en restaurang vid havet på Gili Trawangan, och imorgon lämnar vi dessa öar för att utforska Bali lite närmare.